Är det en ren naturlag att en regering får bestämma över individen eller är det ett system som utvecklats av samhällets normer? Är en fängelsedom en bestraffning, en hämnd eller ett tillfället för rehabilitering och reflektion? Spelar religion och trosföreställningar en roll i lagstiftningen? Ska vårdnaden av barn vid en skilsmässa vara en moralisk eller ekonomisk fråga?

Alla dessa frågor och dilemman hör till den gren av tänkande som kallas för rättsfilosofi. Detta är ett mycket gammalt ämne som går tillbaka många tusen år i tiden och som ständigt är aktuellt då samhället dagligen konfronteras med problematik runt rättsväsendet. En typisk situation där rättsfilosofiska frågor kommer upp är när man skall bestämma om en bodelning vid skilsmässa då det inte alltid är så enkelt som mitt och ditt. Det finns många aspekter att ta med i beräkningen när en bodelning skall genomföras, inte minst emotionella och ekonomiska frågor.

Rättsfilosofi har sedan antiken behandlat frågor som rör människan och hennes liv: berättigar mina handlingar mitt mål eller är det tvärtom, vad händer när jag dör, hur lever en moralisk människa och hur skall man uppfostra sina barn. I antikens Grekland fanns många olika skolor där man följde olika idéer och filosofier, inte olikt dagens religioner, där man bland annat vägde nytta mot nöje. Spartaner ansåg till exempel att ett enkelt liv som gick ut på träning och späkning var överlägset alla andra samhällsformer medan athenarna ansåg att poesi och konst berikade både individens och statens nivå.

Inom juridik är det vanligt att man diskuterar så kallade hypotetiska fall för att testa gränser och utbyta åsikter om olika frågor. Om en människa kör ihjäl en annan människa, finns det faktorer som förmildrar eller förvärrar situationen? Är det mer förståeligt om den som körde var upprörd då denne just fått dåliga nyheter eller är det värre då de inte borde ha satt sig bakom ratten i det tillståndet? Frågor som det inte finns direkta, svartvita svar på men som ändå är mycket intressanta.